historik

Det började med Lagnö Gård. Så länge man vet har det funnits bebyggelse på den plats där Lagnö Gård idag ligger. På 1300-talet anges gården som ”Ri- och rör-hemman”, vilket sannolikt syftar på att det fanns mycket vass, s k rör. Vattnet nådde då upp till bergknallen vid Lagnö Gårds lador.

Vid slutet på 1600-talet tillhörde gården Tureholms slott (dåvarande Gieddeholm) som på dentiden ägde hela Tureholmshalvön samt skärgården utanför. Grunden för nuvarande bebyggelse är från ca år 1900. Grosshandlare Nils Fredelin från Stockholm köpte gården 1935. Han arrenderade ut mark och det ursprungliga röda huset.

Fram till 1964 bedrev arrendatorn jordbruk och hade kor på den mark där det nu är golfbana samt på ängarna uppe i Lagnövikens vilka nu är delvis bebyggda. På 1930-talet fanns i viken ett mobilt sågverk som sågade upp avverkad skog från Tureholmshalvön. Detta är förklaringen till att det finns sjunktimmer på vikens botten. Även vraket av en sjunken pråm ligger där. Gamla vägen från Trosa till Uttervik gick rakt genom gården. Nuvarande väg till Uttervik byggdes under kriget för att förbättra möjligheten att transportera fisk till Stockholm. I början av 1900-talet fanns en damm för att samla vatten för att driva en vattenkvarn som låg på gården. Dammen låg på nuvarande Lotsängsvägen mitt för uppfarten till höskullen på en av ladorna.

Nils Fredelin lät 1942 bygga Gula huset som uppfördes i karolinerstil för att likna Tureholmsslott. Gula huset ligger på den plats där gårdens gamla mangårdsbyggnad låg. Det var Nils Fredelin som anlade trädgården med damm, broar och fruktträd. Under hans tid fanns också bersåer, grusgångar och en springbrunn i trädgården.

Nya ägare i början av 1960-talet blev bröderna Mårtensson. Det var Erik Mårtensson, byggmästare från Stockholm, som projekterade Lagnöviken och lade grunden till den bebyggelse som idag finns i området. Han hade under några år även ca 300 får på gården. Hans bror Torsten Mårtensson ägde boendedelen av Lagnö Gård. Det var Torsten Mårtenssons två döttrar som 1981 sålde gården till nuvarande ägare.

I mitten av 1960-talet påbörjades planeringen av det som idag är Lagnöviken. Avsikten var att anlägga ett fritidsområde med relativt stora tomter och mycket gemensam mark. Närhet till naturen och tillgång till Trosa skärgård var betydelsefullt. Området exploaterades av byggnadsingenjör Erik Mårtensson i två etapper, dels i slutet av 60-talet, dels i början av 70-talet. I mitten av 70-talet köpte och bebyggde Kullenbergs Byggnadsaktiebolag de flesta icke bebyggda tomter. Då blev Lagnöviken ett blandat område med både fritidsboende och fast boende.

I början hanterades alla gemensamma angelägenheter av en villaägarförening samt en vatten och avloppsförening. Under 1973 bildades Lagnövikens Vägförening, med ansvar för vägfrågorna enligt Lagen om enskilda vägar. I november 1980 bildades Lagnövikens Samfällighetsförening, med ansvar för de tekniska anläggningarna samt den gemensamt ägda marken. Flera olika lagrum reglerar verksamheten. Lagnövikens Bad och Båtklubb bildades i maj 1976. Detta är en ideell förening som ansvarar för båtbryggor och badplats. Idessa föreningar är fastighetsägarna i Lagnöviken medlemmar. Även de boende på Lagnö Gård är med. En bostadsrättsförening har 1997 bildats inom gården, som innefattar sex hus med sju bostäder samt ekonomibyggnader för verksamhet och fritid. Det finns också en ladugård med plats för hästar, får, höns och hö. På gården finns idag verksamheter i form av Studio Lagnö
AB, som arbetar med produktion och efterbearbetning av film, samt Lagnö Barn som är ett föräldrakooperativt daghem och fritidshem med barn från både gården, Lagnöviken och Trosa.

Lagnöviken är ett ganska stort område. Här finns 87 fastigheter. I 47 av dessa bor man fast, i 37 är man fritidsboende. Varje fastighet är ca 2.000 kvm. Byggrätten är 120 + 40 kvm. Runt området finns gemensamt ägd mark, som utgörs både av ängar och mindre skogsområde. Gemensamt ägs också marken där bryggorna ligger, Lotsängsbackens naturreservat samt den ursprungliga delen av Trosa Golfbana, dvs marken kring klubbhuset och runt naturreservatet. Den del av golfbanan, som tillhör samfällighetsföreningen, är utarrenderad till Trosa Golfklubb. Arrendekontraktet tecknades 1973 vid exploateringen av vårt område. Det löper i 50 år, till år 2023.